Pop & rock 2012 [Askander]

             

                                             Lady Gagas rymdsagescenbygge – uppbyggt på  Parken i 
                                  Köpenhamn den 2 september.

Lady Gaga lanserade sin egen parfym och firade jubileum med Rolling Stones – med ett fantastiskt framträdande, framförandes ”Gimme Shelter”. Stenarna och ladyn rockade hårt, och det blev enligt många höjdpunkten på Stones jubileumskonsert. Gaga drog tidigare på året ut på sin stora världsturné, BORN THIS WAY BALL, och landade i både Sverige och i Danmark för spelningar. Hon framträdde i Köpenhamn söndagen den 2 september. Jag var där. Det här blev extra allt, så långt ifrån mottot ”less is more” man kan komma. Det var inte en konsert jag upplevde, det var... något annat. Ett allkonstverk, en rymdresa, ett glimrande ögonblick. Bland mycket annat. Jag har nog aldrig haft så kul eller blivit så omkullvält av allt som kan ske på en scen. Och i luften ovanför den... och i publikhavet. Och på videoskärmarna. Och... tja, vad säger man? Det blev utan tvekan en av årets höjdpunkter för mig. Som extra fin nyhet för oss Lady Gaga-fans blev det också klargjort att ett nytt album kommer nästa år: ARTPOP. Och det är då inte bara ett album, utan en app. Bäva månde lagomklubben...

Thåström spelade på KB i Malmö, i mars. Med ett nytt, suggestivt och lågmält litet mästerverk till album i ryggsäcken (Beväpna dig med vingar) dånade Thåströms stämma i ett sotigt mörkt gitarrlandskap. Nya albumet har en rad höjdpunkter, allra finast tror jag nog låten ”Samarkanda” är. Med den i högtalarna, när jag rattar bilen över Skåneslätten, genom sommarskymningen, ja då får jag både gåshud och ögon som tåras. Musikmagi!

Patti Smith gjorde som Thåström, hon kom till Malmö, för en spelning på KB, i september: det här blev en härlig stund för Patti Smith-fans, med en rad hits framförda av en märkbart glad artist. Och nöjd. Kanske blev det faktiskt lite väl nöjt och mysigt, men en bra spelning bjöds publiken på i vilket fall som helst.

Och 2012 bjöd också på ett nytt varmt album med His Bobness, Tempest, såg dagens ljus i början av hösten. Jag har lyssnat mycket på denna samling låtar. Det är kanske inte en av Dylans fem eller en tio mest avgörande albumögonblick i karriären, men det är en timslång stund av lycka likväl. Dylan är i riktigt fin form här, och nu väntar vi på del 2 av hans memoarer (Chronicles).

Frida Hyvönens nya album, To the Soul, bekräftade att hon är bäst. Den här egensinniga artisten är en av mina absoluta favoriter, och hon har faktiskt inte en enda gång gjort mig besviken: tre riktigt fantastiska studioalbum, samt den lite mer experimentella Pudel-EP:n, och konserter som heller aldrig pajar ihop. Frida H. blir bara bättre och bättre. 2012 blev ännu ett hyvönenskt kanonår, med ännu en hyvönensk kanonplatta!

Loreens låt ”Euphoria” gillade jag från första sekunden. Mycket. Och fortfarande. Därför bara måste jag nämna den här, i denna sammanställning av mina stora musikögonblick år 2012. Det spelar i mina öron ingen som helst roll i vilken tävling man tävlar eller att man tävlar i musik, det viktiga är att en låt är bra. ”Euphoria” är helt sjukt bra, en dramatisk, glimrande, svart audiovisuell dikt som dansas och sjungs och ångas fram av helt rätt artist för just denna låt. Pang vad bra!

Nicki Minaj, M.I.A. och Madonna gjorde en rejält kul dänga/video/performance på Superbowl i början av året, med ”Give Me All Your Luvin'”! Det var Madonnas bästa låt och snyggaste video år 2012! Även albumet MDNA var bättre än många belackare ville ha det till. ”Turn Up the Radio”, ”Girl Gone Wild” och ”Superstar” var några av de flera bra låtar som landade i Madonnafansens öron under våren och sommaren. Dessutom har det varit en glädje att få läsa Maria G. Franckes fina bok, Madonna, som utkom under hösten.

Cat Powers nya album Sun har jag pinsamt nog ännu inte hört, men alla signaler blinkar fram ett tydligt meddelande: ”kanonbra!”. Jag är stormförtjust i Cat Power, och tror det här albumet är något jag kommer att gilla stenhårt. Så den karamellen har jag kvar!

Andra namn jag fastnade för, och som jag nog kommer att fortsätta bevaka framöver bör nämnas tycker jag: Icona Pop gjord sockeglittrande melodipop (”I Love It” var en passande låttitel...). First Aid Kit är svåra att inte sympatisera med, även om jag inte som många andra har fallit som en fura. Det gjorde jag nästan för Jessie Ware, som var en mycket behaglig ny bekantskap. Måste hårdbevakas helt enkelt.

En extra kul anekdot för undertecknad, Eggstone-fantast av stora mått blev studio- och studiebesöket i Tambourine Studios i Malmö då vännen och Eggstone-fanatikern Andreas svensexa fixades. Patrik Bartosch tog hand om oss svensexare, ett tiotal killar, guidade oss runt i det pophistoriska bygget, bjöd på mängder av anekdoter och historiska nedslag, och berättade om nutid och dåtid och framtid. Ett par timmar som jag kommer minnas resten av mitt liv!

Nästa år ser jag fram emot: Beyoncés framträdande på Superbowl! Och mest av allt längtar jag efter Håkans nya album! Och kanske nästan än mer ser jag fram emot Lady Gagas nya app/album, ARTPOP!