För en tid sedan läste jag Peter Terrins nya roman, nya i alla fall i bemärkelsen den senaste till svenska översatta. Jag recenserade boken för Bibliotekstjänst, och BTJ Magasin. Här lägger jag upp en något modifierad version av den recensionen.
Författare: Peter Terrin
Titel: Kvinnor och barn först
Förlag: Brandgul vitterhet
Upplaga: första svenska upplaga 2012
Peter Terrin (f. 1968) är en prisbelönad nederländsk författare med flera prosaböcker bakom sig. Kvinnor och barn först är den andra av hans romaner som översatts till svenska. Terrin berättar historien om unge Karsten, som med en grupp erfarna hantverkare anländer till en namnlös och ödslig liten by. Deras uppdrag består i att montera ned den dyra AT-289, ett produktionsband och slipbänk i en nyligen stängd fabrik för kakeltillverkning. Påfrestningarna i arbetsgruppen blir märkbara, och arbetsinsatsen monoton och prövande. Berättelsen andas en hel del Kafka och dennes roman Slottet. Mystiken tätnar, stämningen känns tryckande, oroande. Det är en alldeles glimrande välskriven roman, och ett stycke modern arbetarlitteratur. Hen kan också läsa Terrins skildring av Karsten som en träffsäker studie i mänskligt ansvar och ledarskapspsykologi: vad utsätts en människa egentligen för i uppgiften att leda andra? Urban Lindströms översättning till svenska tycks fungera väl, men lite väl många korrekturfel irriterar mig emellanåt under läsningen.
Mikael Askander
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar