torsdag 28 februari 2013

C J L A



Omslagsbild till Ellerströms nya Almqvistbok (2012)


En gång i tiden, när jag gick på gymnasiet (Katedralskolan i Växjö), hade jag en tid en vikarie, en lärare som lystrade till namnet... jodå: Carl Jonas Love Almqvist! Fantastiskt namn, eller hur? Och då talar vi ändå sent 1980-tal! Läraren Almqvist var en enormt sympatisk, ödmjuk och vänlig människa; dessutom var han engagerad som få, när det gällde utbildning och kunskapsinhämtning. Han undervisade faktiskt inte i svenska eller litteratur just då, utan i biologi. Dessutom berättade han för oss elever att ha hade en stor samling riktiga... Citroën-bilar (!). Han var sådan, engagerad, passionerad.

Kanske tänker jag emellanåt just på läraren Almqvist, när jag läser en bok av den mer namnkunnige författaren med samma namn; han som blivit en av de stora portalgestalterna i den svenska litteraturhistorien. Den Almqvist (1793-1866) är en av mina absoluta favoritförfattare! Så det var med glädje jag tog mig an att recensera Ellerströms förlags utgåva av Songes och en del andra av Almqvists lyriska texter. Här nedan följer min kortrecension av denna bok. Recensionen har publicerats tidigare i år (2013) i BTJ Magasin.

Författare: Carl Jonas Love Almqvist
Titel: Drömbilder. Songes och andra dikter
Förlag: Ellerströms

För första gången ges nu Carl Jonas Love Almqvists diktverk Songes ut separat. Ursprungligen publicerades denna Almqvists enda diktsamling år 1849 i andra delen av Törnrosens bok. Det är Jonas Ellerström på Ellerströms förlag som med Drömbilder. Songes och andra dikter lyfter fram en sida av Almqvists produktion som med tiden delvis har kommit att falla i glömska. De ca 50 dikterna i Songes skrevs för att framföras till musik. De knyts samman av ramberättelsen, där framför allt Richard Furumo (här fiktiv författare till Songes-dikterna) och Hugo Löwenstjerna diskuterar estetik och litteratur på Jaktslottet. Även om upplägget med ramhandlingen och dikternas inplacering däri är originellt, känns dikterna emellanåt ändå något daterade. Ytterligare några dikter har inkluderats, bland annat den välkända ”Tintomaras sång”. Jonas Ellerströms efterord är en klargörande och uppslagsrik introduktion till Songes. Ellerström vill framhäva Songes poetiska karaktär och lämnar därför notskrifterna utanför. Sist anförs direkta kommentarer till dikterna.

Mikael Askander

tisdag 5 februari 2013

BD 2001

Det var i slutet av november år 2001. Broder Daniel hade inte klämt ur sig något nytt på ett bra tag. Så äntrade de i alla fall den där fredagkvällen scenen i Kristian Luuks program, "Sen kväll med Luuk", i TV4. Och. Jesus. Jag glömmer det aldrig, det kändes ända in i märgen, ända in i min intergalaktiskt gröna soffa hemma under takåsen i lyan på Arkivgatan i Lund... det här var poesi och pop och magi. Och Broder Daniel. I sitt esse. De framförde en ny låt, "Shoreline". Där satt den! Det här framträdandet blev enormt omtalat och inspelat och delat i flera år framåt, innan låten till slut, några år senare släpptes på skiva – i en möjligen ÄN mer hypnotiserande tappning.

Noteras bör också att detta Broder Daniels uruppförande av låten de facto är det enda magiska TV-ögonblick som TV4 kan ståta med. TV4, detta av reklam, taffliga påannonseringar, klämkäcka programledare, Marcus Birro och katastrofala programidéer sargade medieskepp, har som bekant inte serverat Svea rikes tevetittande befolkning särskilt mycket annat än tomma tidsfördriv och elförbrukning. Den där kvällen sent 2001 glimmade det dock till, svart och vackert och rejält.

Se framträdandet här och bedåras:

BD hos Luuk