söndag 11 juli 2010

Tysklands underbara spel


(Bilden är hämtad från tyska landslagets tyska hemsida, med webbadressen: http://www.dfb.de/index.php?id=128&action=bigpic&lang=D&cHash=55341c562a)

Dessa rader skriver jag sent om aftonen söndagen den 11 juli 2010, med ett halvt öga på tv:n som i sommarkvällen visar VM-finalen i fotboll, den mellan Spanien och Holland. Resultatet i denna match är för undertecknad helt ointressant, faktiskt.

I finalen spelar två lag. Det ena, Holland, spelar en häpnadsväckande tråkig fotboll, som ändå ger segrar. Gäsp. Spanien har i ärlighetens namn spelat en ganska dassig variant av fotboll genom hela VM-turneringen - förutom mot Tyskland i semifinalen, då man typiskt nog lyfte sig till sin rätta och extremt fina nivå. Spanien spelade då sin bästa match på mycket länge, i detta VM:s kanske allra bästa och tätaste strid.

Det man minns mest från VM 2010 i Sydafrika är grandios tysk fotbollspropaganda. Så vacker fotboll har inte spelats sedan hörnflaggan uppfanns! Vilket lag! Vilka löften! Vilket passningsspel! Vilka omställningar och vilka fullträffar! Och så gör Tyskland också flest mål av alla i turneringen (16 stycken)! Och Thomas Müller, denna nytända underbara stjärna har med sina sammanlagda fem mål häng på skytteligasegern, trots att han inte fick spela i semifinalen mot Spanien (efter en urkass dömning av domaren i kvartsfinalen mot Argentina, då Müller fick ett märkvärdigt hårt dömt gult kort som gjorde honom avstängd i semifinalen). Mot Argentina spelades den mest fulländade fotboll som skådats i VM-sammanhang på år och dag. Tyskland KROSSADE verkligen Maradona & co, med fyra vackra noll, och med ett försvarsspel i yppersta världsklass. Kanske var det Schweinsteigers bästa match i karriären.

Det bör också konstateras att Tyskland i och med sin tunga bronsmedalj 2010 kan räknas som 00-talets gigant i VM-sammanhang: ett silver och två brons, det är faktiskt inget annat land som kommer i närheten av den medaljskörden! De tre nationer som förvisso vunnit guld - Brasilien, Italien och Holland eller Spanien - har inte hämtat hem något mer alls i medaljväg från decenniets VM-turneringar. Fotbollstyskland är fotbollsstormakten framför andra detta decennium! Det är ingen myt att än en gång säga det: Tyskland går a l l t i d mycket långt i VM-turneringar!

Innan VM drog igång skadades Michael Ballack så svårt att han fick hoppa av VM-turneringen innan den börjat. Många, inklusive jag själv, trodde då att det mer eller mindre var kört. Utan Ballack går man inte långt... kanske tar man sig vidare ur gruppspelet, men sen blir det nog för tufft; så tänkte man. Men när det var dags för semifinal var det istället den osannolikt suveräne 21-årige Thomas Müller som saknades mest av alla (och ett mer aggressivt, offensivt taktiskt race...). Ballack var faktiskt inte en spelare som med nödvändighet hade gjort sakernas tillstånd bättre för detta stormande tyska fotbollslag.

Och det allra finaste i detta sammanhang, som tyskt fokuserad fotbollsfantast är den framtid som nu lyser stjärnljust in i ens ögon: vilka dåd som står på lut i kommande EM och VM de närmaste åren! Mesut Özil! Thomas Müller! Bastian Schweinsteiger! Lukas Podolski! Arne Friedrich! Manuel Neuer! Philip Lahm! Sami Khedira! Per Mertesacker! Cacau! Toni Kroos! Marcel Jansen! Oj oj oj, med vilken värme detta lag har spelat och kommer att spela till Tyskland fler och större framgångar! Och då måste ju såklart också Miroslav Klose nämnas, denne målspottare av kosmisk rang, som sannolikt gjort sitt sista VM, och så många underbara och viktiga mål!

Jag vill här också citera några ord ur George Grönwalds krönika om VM 2010, publicerad i CITY 9.7.2010:

"Tack, Tyskland.
Tack för att det var ni som vågade släppa fram de nya, unga spelarna. Tack för att ni körde över England. Tack för att ni vågade säga 'vi ska fortsätta att vara en maskin, men framöver ska vi vara en jukebox som bara spelar greatest hits'. Tack."


Jag skriver helt under på detta! Jag älskar mer än något annat i sportsammanhang Tysklands landslag i fotboll. Den kärleken mår just nu ovanligt bra efter denna mer än väl finfina VM-turnering! & som sagt: framtiden ser jag an med spänd förväntan!

Vem vann då VM-finalen? Gäsp, det - och tokmedialiserade bläckfiskar - får du läsa om på annan plats!

PS. Kolla upp den här toppen-sidan också, om du vill veta ALLT om Tyskland och fotboll: http://www.tyskfotboll.se DS.

onsdag 23 juni 2010

Jag är svensk, men håller inte på Sverige

Ikväll onsdag håller jag mig vid tv:n för att se Tysklands sista gruppspelsmatch. Jag tar mig friheten att - sedan 12 års ålder - hålla på och passionerat älska Tysklands fotbollslandslag, t.o.m. mer än svenska landslaget. Jag är svensk, men håller inte per automatik på blågula lag i internationella sportsammanhang (vaför "måste" man det?!). Jag älskar fotbollstyskland. Fotboll innebär för mig kärlek, inte logik. Eller våld, för den delen. Och kärlek ser inga nationella eller andra gränser.

tisdag 18 maj 2010

Kryp & ägg & stenar



Två av de lyckligaste ögonblicken i svensk pop- och rockhistoria stavas EGGSTONE och THE CREEPS. Det är två sydsvenska bandkonstellationer som under perioder (under 1980- och 1990-talen) spred så förbannat mycket glädje, värme och regn av glimrande livskänsla att det tål att framhävas gång på gång, åtminstone emellanåt.

Och! Vore det inte på tiden att någon eller några skärper till sig och gräver, skrapar fram och samlar ihop det dessa band har gjort i låt- och albumformat och presenterar ett par rejäla boxar, med allt gyllene material. Now Dig This!

För att bara nämna ett par få höjdpunkter i nämnda bands utbud anför jag följande mums:

THE CREEPS (Anders Johansson, Hans Ingemansson, Patrik Olsson och Sveriges bästa rockröst genom tiderna, alla kategorier: Robert Jelinek):

Bring Some Wood
Now Dig This
Way Cool
Love Magic
Down at the Night Club
Don't Go Away
Right Back On Track (singelversionen)


EGGSTONE (Per Sunding, Patrik Bartosch och Maurits Carlsson):

My Trumpets
Marabous
Shooting Time
Water
The Dog
Taramasalata
Diesel Smoke

Konserter med dessa band var allt som oftast kaotiska rus av musik & dans! Eggstone på Skylten i Linköping... jisses vad alla i publiken och på scen förvandlades till ett annat kosmos! Och när Creeps äntrade scenen i Sahara-tältet på Hultsfredsfestivalen i augusti 1989... ja då var allt, precis ALLT, i gungning överallt i existensen.

Så snälla, någon där ute – snickra ihop complete-boxarna! Nu!

lördag 15 maj 2010

Gunnar Ekelöf mellan konstarterna


Nu är den äntligen här: den lilla skriften Gunnar Ekelöf mellan konstarterna, utgiven av Intermedia Studies Press i Lund, och med redaktörerna Mikael Askander och Jørgen Bruhn. Det är en samling texter om intermediala funktioner av olika slag i Ekelöfs poesi. Innehållsförteckningen ser ut som sådan:

* Anders Mortensen: Om konsten och konsterna hos Gunnar Ekelöf
* Annette Fryd: "Är inte de schizofrena ett slags atavistiska återfall?" Skizofreni og tolkningens greb i Gunnar Ekelöfs tekster om
C. F. Hill
* Magnus Halldin: Anteckningar om Gunnar Ekelöf och musiken
* Neal Ashley Conrad Thing: At se med Ekelöf - bemærkninger til filmen/dobbeltdvd'en Ekelöfs blik - Blikke på Ekelöf

Boken är resultatet av ett mycket välbesökt symposium med samma namn som hölls på Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet i november 2008. Symposium och bok möjliggjordes med stöd av Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen och Svenska Akademien - stort tack!

Boken kan också inom kort beställas via Media-Tryck i Lund, håll utkik där närmaste tiden!

fredag 14 maj 2010

SUPERBT ÖVERSATT ROLAND!


Grattis till Jens Nordenhök! Som får De Nios pris bland annat för sin fenomenala insats i samband med nyöversättningen av Rolandsången (2009). Bloggen & bloggaren här bockar & bugar, & tackar för en våldsam och våldsamt gripande läsupplevelse, med många ödmjukt hanterade översättarproblematiker i kommentarerna!

onsdag 21 april 2010

Poeten Patti Smith


Jag har bokat mig för två nyutkomna böcker av Patti Smith, Just Kids och diktsamlingen Oskuldens tecken.

Jag har läst flera av Smiths tidigare poesiböcker, och måste erkänna att jag är ganska golvad av denne poet. I mina ögon är tänkaren och författaren och poeten Patti Smith mer intressant än hennes musik. Hennes album och hennes låtar är verkligen inte dåliga, men jag ramlar inte omkull av själva musiken. Undantaget är när jag såg henne och hennes band göra en otroligt stark spelning i New York i december 2004, på hennes egen födelsedag!

Även om jag inte är klar med vare sig Just Kids eller Oskuldens tecken tror jag att jag vågar rekommendera dessa verk! Och ej den suveräna dokumentärfilmen att förglömma: Dream of Life (2008).

Jag återkommer här på bloggen med fler kommentarer om ovan nämnda böcker!

lördag 27 mars 2010

Bruno K. Öijer och intermedialitet

Under HT-dagarna i Lund den 16-17 april håller jag ett föredrag om Bruno K. Öijer och intermedial poesi. Det kommer att handla om hur ord, bilder, film, musik och digitala medier interagerar – med fokus på Öijers poesi. Kom gärna och lyssna!

Mitt föredrag äger rum lördagen den 17 april kl 11.00-11.45, i sal L201 på SOL-centrum i Lund.

Mer info finns här:
http://www.ht.lu.se/forskning/humanist--och-teologdagarna-ht-dagarna-

fredag 12 mars 2010

Filmaren och forskaren Per Zetterfalks besök på Institutionen för kulturvetenskaper


(Fr v: Frans Mossberg, Per Zetterfalk och Robert Willim. Foto: Susann Roos)


Den 11 mars besöktes Institutionen för kulturvetenskaper (i Lund) av filmaren, forskaren och tillika Dramatiska Institutets förste disputerade doktor någonsin: Per Zetterfalk.


Han höll först under förmiddagen en gästföreläsning för studenterna på Intermediala studier, och diskuterade då bland annat frågor som rör likheter och skillnader mellan film, tv och teater. I fokus för mycket av föreläsningen stod Zetterfalks egen forskningsprocess, hans arbete och möten med Lars Norén och dennes skapandeprocess i samband med pjäsen – och TV-inspelningen – Kyla. Zetterfalk kom även in på frågan om olika vägar till kunskap, vetenskapens och konstens, vilket i sammanhanget är intressant eftersom Zetterfalks arbete resulterade i både en doktorsavhandling (Inter Esse) och en film (Kall).

Under eftermiddagen deltog sedan Zetterfalk i Kulturseminariet, på temat ”konstnärlig och vetenskaplig forskning”. En panel bestående av Zetterfalk, och Robert Willim och Frans Mossberg diskuterade möjligheter och problem för konstnärlig forskning och mötet mellan vetenskap och konst i forskning och forskarutbildningar. Diskussionerna kunde ha pågått bra mycket längre än till klockan tre, men då var det dags att avrunda för institutionens senarelagda frukostmöte.

Det blev en mycket intensiv dag, och en lyckad sådan. Många intressanta samtal i stort som smått hann föras mellan Zetterfalk och oss andra – studenter, forskare, lärare – på institutionen. Senare på kvällen visades filmen Kall på biografen Panora i Malmö, med regissören på plats för samtal om filmen. Ett liknande arrangemang ägde rum på Kino i Lund kvällen innan Zetterfalk gästade Institutionen för kulturvetenskaper.

fredag 5 mars 2010

KALL också i Lund - den 10 mars

Per Zetterfalks film om Lars Norén, KALL - Noréns drama, visas även i Lund den 10 mars, då på biograf KINO. Se följande länk för mer info!

Norénfilm på KINO

Tid: 18.00
Biljettpris: 70 kr

onsdag 3 mars 2010

Zetterfalks film visas i Malmö den 11 mars

Förutom en föreläsning tidigare på dagen den 11 mars (se inlägg nedan), kan man också notera att Per Zetterfalks film om Lars Norén visas under kvällen samma dag, i Malmö, på:

Biograf Panora, S:t Gertrudsg 4

Torsdag 11 mars kl 18:30

FILM & REGISSÖRSSAMTAL: 
KALL - Noréns drama

Filmvisning och efterföljande samtal med regissören Per Zetterfalk som tar upp frågor som t. ex. Vad är skaparprocessen? Går den att se? Går den att förmedla?

Biljettpris: 50 kr