Forskningsbloggar!

Bild från min medverkan i Science Slam, vid Institutionen för kulturvetenskaper i Lund, 

oktober 2011, då jag i det korta presentationsformatet redogjorde för 

min forskning om Bruno K. Öijer och intermedialitet.

Ni får gärna kika på mina andra bloggar – jag har nu två styck forskningsbloggar, om dels ett projekt som är i sin slutfas, dels ett som knappt ens hunnit påbörjas.

Här länkar jag till bloggen för mitt projekt om korta kulturfenomen:

          SHORT CULTURES

och här nås projektet Poesier och kombinationer, om Bruno K. Öijer, intermedialitet och digitala kulturer:

          POESIER OCH KOMBINATIONER

Musik & samhälle & Lady & GaGa & allkonstverk

Nyligen deltog jag i en superinspirerande konferens: Musik och samhälle, som för femte gången ägde rum i Malmö, som ett samarbete mellan Malmö högskola och ABF. Ett femtiotal deltagare presenterade synnerligen intressanta föredrag om bland annat hip hop, norsk black metal, svenskt rockarkiv, danska rockmuseum (öppnas 2015), utbildningen music & event management, DIY-rörelsen, punk, komplexet sociala innovationer och musik, Lady GaGa som allkonstverk, med mera. Just den där sistnämnda presentationen, under rubriken Lady GaGa – scenerna, medierna, fansen, stod undertecknad för. Jag har ännu inget skrivet, eller något resultat som jag kunde redovisa. Snarare var mitt föredrag – dessvärre med en del digitala-tekniska strul vid presentationstillfället ifråga – en sorts uppmarsch för ett kommande större forskningsprojekt, i vilket en undersökning av Lady GaGa och hennes estetiska uttryck kommer att fungera som ett delprojekt.

På bilden ovan syns mitt kavajslag så som det såg ut under konferensdagarna!

Kafkaesk och modern arbetarlitteratur

För en tid sedan läste jag Peter Terrins nya roman, nya i alla fall i bemärkelsen den senaste till svenska översatta. Jag recenserade boken för Bibliotekstjänst, och BTJ Magasin. Här lägger jag upp en något modifierad version av den recensionen.

Författare: Peter Terrin

Titel: Kvinnor och barn först

Förlag: Brandgul vitterhet

Upplaga: första svenska upplaga 2012

Peter Terrin (f. 1968) är en prisbelönad nederländsk författare med flera prosaböcker bakom sig. Kvinnor och barn först är den andra av hans romaner som översatts till svenska. Terrin berättar historien om unge Karsten, som med en grupp erfarna hantverkare anländer till en namnlös och ödslig liten by. Deras uppdrag består i att montera ned den dyra AT-289, ett produktionsband och slipbänk i en nyligen stängd fabrik för kakeltillverkning. Påfrestningarna i arbetsgruppen blir märkbara, och arbetsinsatsen monoton och prövande. Berättelsen andas en hel del Kafka och dennes roman Slottet. Mystiken tätnar, stämningen känns tryckande, oroande. Det är en alldeles glimrande välskriven roman, och ett stycke modern arbetarlitteratur. Hen kan också läsa Terrins skildring av Karsten som en träffsäker studie i mänskligt ansvar och ledarskapspsykologi: vad utsätts en människa egentligen för i uppgiften att leda andra? Urban Lindströms översättning till svenska tycks fungera väl, men lite väl många korrekturfel irriterar mig emellanåt under läsningen.

Mikael Askander

[grattis, bayern münchen!]

Härmed: ett stort grattis till världens bästa fotbollsklubblag, Bayern München, som idag rekordtidigt (med hela sex omgångar kvar) säkrade segern i Bundesliga — på ett i flera avseenden alldeles underbart sätt. Och att Bastian Schweinsteiger med ett världsklassklackmål fick avgöra dagens match mot Frankfurt kändes lite extra skönt. Som sagt, grattis & hurra & jipi!

Jag tänker aldrig dö, nej!

Håkan Hellström, stillbild från videon till nya låten 
Det kommer aldrig va över för mig.

Suck! Billström är ett skämt! Eller har Sverige, har vi alla, de ministrar vi förtjänar? Jag suckar igen. Och vänder blickarna mot de dansande ljuspunkterna innanför ögonlocken, istället. Jag säger som Bruno K. Öijer en gång sade i en intervju, ungefär: Jag är inte på den här planeten för att bli deprimerad! Jag är här för att bli INSPIRERAD!

& jag vänder bort blicken, andas in och känner dofter av det som är på väg. Jag blir uppsnärjd i det blå igen – av Håkans förrädiskt tassande poetiska låtbyggen... det här är skenbart en bagatell. Men! Låten växer! och Växer! Och välter tillbaka alla loken, lyfter upp dem på rälsen igen! Det här gungar bort snön, isen, vindarna – här kommer solen! Och som det heter i texten: Jag tänker aldrig dö, nej!

Videon kan spanas in på följande länk:

Håkans nya video

April, april... & ARTPOP

Bild gjord av "leonchili", som tänkt albumomslag till ARTPOP. Bilden hämtad från fanpop.com, på adressen http://www.fanpop.com/clubs/lady-gaga/images/31901665/title/artpop-fanart

Våren kämpar sig fram och in i oss i denna del av världen. Den kyla som dröjer och inte ger sig än, får hotas med sol, sol och mera sol. Och så all den goda musik som är på väg ut i atmosfären. Följande explosioner ser jag fram emot extra mycket den närmaste tiden:

Sällskapet, Thåströms band, släpper nytt album i april.

Håkan Hellström, släpper nytt album, också i april.

M.I.A. kommer också släppa sitt nya album i just april.

Och kanske blir det även så att Lady GaGa släpper sitt... hmm... koncept, ARTPOP, i april.

En sådan kanonad kan ingen vinter stå emot. Strålande tider, härliga tider! 

Sidan 367 är första sidan

Författare: Joar Tiberg

Titel: Tung trafik och lilla vägen

Förlag: Bonniers

Ibland händer det att hen stöter på böcker som är mer märkvärdiga än andra, böcker som "bråkar" med en och inte vill släppa greppet liksom. Det är böcker som dröjer sig kvar i minnet och i hela eller halva ens medvetande långt efter läsningen. Joar Tibergs senaste bok är ett gott exempel på detta – åtminstone för undertecknad. Så här skrev jag om boken för en tid sedan (2013), i BTJ Magasin:

Joar Tiberg (f. 1967) skriver i genrer som reportage, essä och poesi. Hans nya bok trotsar alla försök till enkel genrebeteckning. Över sidorna flödar en enda rak spalt med ord (ibland korta formuleringar). Läsaren får här möta högst ovanliga ord, nybildningar som åtminstone inte jag hört tidigare. Nämnas kan ”stråltyskar”, ”kålmetod” och ”spegelskidor”. Emellanåt dyker ”vanliga” ord upp: minst en gång per sida upprepas ordet ”kampanjen”. Sorterings- och tolkningsarbetet överlämnas helt åt läsaren. Tiberg skapar underhållande och djupt tankeväckande spänningsfält mellan variationer och upprepningar, mellan text och läsare, mellan nyordning och etablerat. Det hela framstår som en inspirerad och kritisk reflektion över språk och poesi, men också över bokmediet, och dess konventioner. Sidnumreringen börjar med siffran 367; själva texten börjar och slutar på pärmarnas insidor. Det är på gott och ont lätt att förlora sig i denna extremt öppna, poetiska text. Vissa läsare lär tröttas, andra fascineras. Jag fascineras.

Mikael Askander

C J L A

Omslagsbild till Ellerströms nya Almqvistbok (2012)

En gång i tiden, när jag gick på gymnasiet (Katedralskolan i Växjö), hade jag en tid en vikarie, en lärare som lystrade till namnet... jodå: Carl Jonas Love Almqvist! Fantastiskt namn, eller hur? Och då talar vi ändå sent 1980-tal! Läraren Almqvist var en enormt sympatisk, ödmjuk och vänlig människa; dessutom var han engagerad som få, när det gällde utbildning och kunskapsinhämtning. Han undervisade faktiskt inte i svenska eller litteratur just då, utan i biologi. Dessutom berättade han för oss elever att ha hade en stor samling riktiga... Citroën-bilar (!). Han var sådan, engagerad, passionerad.

Kanske tänker jag emellanåt just på läraren Almqvist, när jag läser en bok av den mer namnkunnige författaren med samma namn; han som blivit en av de stora portalgestalterna i den svenska litteraturhistorien. Den Almqvist (1793-1866) är en av mina absoluta favoritförfattare! Så det var med glädje jag tog mig an att recensera Ellerströms förlags utgåva av Songes och en del andra av Almqvists lyriska texter. Här nedan följer min kortrecension av denna bok. Recensionen har publicerats tidigare i år (2013) i BTJ Magasin.

Författare: Carl Jonas Love Almqvist

Titel: Drömbilder. Songes och andra dikter

Förlag: Ellerströms

För första gången ges nu Carl Jonas Love Almqvists diktverk Songes ut separat. Ursprungligen publicerades denna Almqvists enda diktsamling år 1849 i andra delen av Törnrosens bok. Det är Jonas Ellerström på Ellerströms förlag som med Drömbilder. Songes och andra dikter lyfter fram en sida av Almqvists produktion som med tiden delvis har kommit att falla i glömska. De ca 50 dikterna i Songes skrevs för att framföras till musik. De knyts samman av ramberättelsen, där framför allt Richard Furumo (här fiktiv författare till Songes-dikterna) och Hugo Löwenstjerna diskuterar estetik och litteratur på Jaktslottet. Även om upplägget med ramhandlingen och dikternas inplacering däri är originellt, känns dikterna emellanåt ändå något daterade. Ytterligare några dikter har inkluderats, bland annat den välkända ”Tintomaras sång”. Jonas Ellerströms efterord är en klargörande och uppslagsrik introduktion till Songes. Ellerström vill framhäva Songes poetiska karaktär och lämnar därför notskrifterna utanför. Sist anförs direkta kommentarer till dikterna.

Mikael Askander

BD 2001

Det var i slutet av november år 2001. Broder Daniel hade inte klämt ur sig något nytt på ett bra tag. Så äntrade de i alla fall den där fredagkvällen scenen i Kristian Luuks program, "Sen kväll med Luuk", i TV4. Och. Jesus. Jag glömmer det aldrig, det kändes ända in i märgen, ända in i min intergalaktiskt gröna soffa hemma under takåsen i lyan på Arkivgatan i Lund... det här var poesi och pop och magi. Och Broder Daniel. I sitt esse. De framförde en ny låt, "Shoreline". Där satt den! Det här framträdandet blev enormt omtalat och inspelat och delat i flera år framåt, innan låten till slut, några år senare släpptes på skiva – i en möjligen ÄN mer hypnotiserande tappning.

Noteras bör också att detta Broder Daniels uruppförande av låten de facto är det enda magiska TV-ögonblick som TV4 kan ståta med. TV4, detta av reklam, taffliga påannonseringar, klämkäcka programledare, Marcus Birro och katastrofala programidéer sargade medieskepp, har som bekant inte serverat Svea rikes tevetittande befolkning särskilt mycket annat än tomma tidsfördriv och elförbrukning. Den där kvällen sent 2001 glimmade det dock till, svart och vackert och rejält.

Se framträdandet här och bedåras:

BD hos Luuk

Kanada och Malmö

Bild och annons från Malmö Stads hemsida, via länken nedan.

I vår kommer en av mina absoluta favoritförfattares senaste verk ut i svensk översättning: Richard Fords Kanada. Dessutom gästar Forden Sverige i maj, och deltar i ett författarsamtal på stadsbiblioteket i Malmö. Som jag längtar! Mer detaljer ges via denna länk:

Ford till Malmö